Första gången jag höll honom ❤️

Sen den dagen...har det hänt så mycket....att vi skulle gå igenom allt detta känns helt overkligt....att det skulle.....

"va troligt att du inte skulle få uppleva din tvåårsdag"

All gråt i början av ditt liv...du va otröstlig.....hoppet...att du kanske kanske kanske.....idag när du kom till mormor skulle kunna hålla upp huvudet....bara lite längre än vanligt 🙏🏻....maten...lyckan över att få i dej en hel flaska välling....träningstipsen från BVC...."bra om han får ligga på magen så han tränar nacken"....

😟

Sanningen....käftsmällen...som golvade oss....

Jag minns mitt avgrundsvrål...kryddat med en jävulsk influensa....

😫

Allt vändes uppochner ....glädjen bokstavligen slets ur våra händer....

Jag minns mötet på sjukhuset då i december samma år.....hela släkten va "inbjuden"

Jag minns hur arg jag va...hur jag frågade flera gånger....

Är ni veeeeerkligen säkra på det här 😳

Jag minns alla prover ....undersökningar (iaf dom många jag var med på)....

Min uppgivenhet....

 "hur i hela fridens namn ska jag lösa detta...."

😟

Men  det va då...och mycket har jag lärt mej under resans gång....🙏🏻

Jag är trots allt evigt tacksam att Alexandra & David "tillåtit" mej vara en så stor del i Willis liv....❤️

Idag trotsar vi alla odds...med råge...och firar världens bästa Willis  på....

FEMÅRSDAGEN