Som om det inte räckte.... 😬🥊

Dottern har gått och dragit på envist ryggont... 

(ja tom där har vi typ lika symptom... det sitter i "vekryggen/bäckenet" å ner emot benet) 

och i söndags brakade det på riktigt och slutade med ambulansfärd  🚑 

Vet inte om det va den där "intuitionen" eller ren å skär tur att jag vaknade till och skulle förflytta mej från sovandes i soffan vid 02.30....till sängen...snabbkolllade telefonen...(eftersom jag visste att hon åkt in)....

"Orkar du hämta mej ? 😴😴😴"

Såklart slår adrenalinet på och man blir klarvaken och genast i "stabsläge"

Det är ändå fascinerande hur kroppen funkar...att man i kris reagerar på några sekunder....å vips sitter man klarvaken i bilen ....

Den trafik man möter nattetid på en söndag är helt klart övervägande utryckningsfordon....usch ... tänk att det händer nånting/nånstans hela tiden... och väldigt ofta sena kvällar eller nattetid.... det är ju dom tiderna vi åxå åkt in varenda gång med Willis .... 

Ut från entrén kommer en morfinhög dotter skjutsad i rullstol... blek och ämlig... med sej div "preparat"....💊💊

Det spelar ingen roll hur gamla ens barn blir...så här vill man inte se dom 🙄....

Man känner sej så hjälplös..  

Det är även såna här gånger det på riktigt märks hur "sårbart" vi lever....

" - Du borde sjukskriva dej iaf en vecka"

Hur sjukskriver man sej från sitt eget liv ???

Hur blir man fri från smärta som troligen beror på det liv/stress  man har levt i i många år....

🔅

Mitt i skrivandet... får Willis en kramp...bara å släppa det man har för händer....och "krama om"....

🔅

Och såklart i dessa kriser vaknar tankar på kommande kris....

🔅

Det är inte jättelätt att hitta kraft och energi jämt ... men om jag får vara med barnen känns det ändå som jag har ett lite "normalt liv"...att fixa å dona...plocka å tvätta... greja med vardagliga sysslor...sånt som dom flesta klagar över.... 🤔

Vi har lagt upp en plan... så vi ska ta oss igenom dessa dagar också 🥊

Idag blire en tur till Ortopedteknik i Falun och jobba vidare på en korsett för Willis ....

Först fångar vi dagen efter en natt här hemma .....och hoppas att mamman blir bättre 🙏🏻